Ser du en sån här liten filur kommer du att ha tur för resten av dagen, enligt gammal grekisk lag. Den här Kri-kri geten observerades i Samariaravinen som ligger på sydvästra Kreta.
Idag blir det ingen vandring för min del, utan det blir en dag på stranden - kanske en öl eller två och en himla massa mys. Livet är fantastiskt.
För några veckor sedan blev jag biten av en katt. Till följd av detta lovade jag mig själv att om jag inte blir smittad av rabies kommer jag aldrig mer att klappa en katt (undantaget var då Aladdin såklart). Men sen träffade jag den här sötnosen.
När jag kom till Flamingo imorse såg jag att min lilla vän Felicia hade vuxit till sig. Hon är två månader nu och fick bo på Flamingo efter att hon tappade bort sin mamma. En svensk liten tjej som heter Felicia hittade henne och därför fick det lilla livet bli döpt efter henne.
Så jag bröt mitt löfte om att aldrig mer klappa en katt och busade med Feli hela förmiddagen (nästan). Vilken bra dag!
Kvällspromenad längs med stranden i Agia Marina och med Agii Theodori i bakgrunden. En frappe på Savy och kvällsfilosofering om allt och ingenting med min klippa i stormen, Mattias. En väldigt fin afton med andra ord.
Älskar att vara ute på siestan. Även om det är min siesta som blir lidande. Gräshopporna väsnas som aldrig förr (orkar bara bli arg på dem med jämna mellanrum), kretensarna har gått och lagt sig i skuggan, vattenspridare surrar för fullt och havets vågor kluckar stillsamt in mot den steniga stranden i landsbyn Tavronitis. Här skulle jag kunna bo.
Ser du en sån här liten filur kommer du att ha tur för resten av dagen, enligt gammal grekisk lag. Den här Kri-kri geten observerades i Samariaravinen som ligger på sydvästra Kreta.
Spenderade gårdagen i kristallklart vatten, spelade fotboll med västmanlänningar, drack kretensisk sockerdricka och hade det väldigt fint.
För några veckor sedan blev jag biten av en katt. Till följd av detta lovade jag mig själv att om jag inte blir smittad av rabies kommer jag aldrig mer att klappa en katt (undantaget var då Aladdin såklart). Men sen träffade jag den här sötnosen.
Inte alltid man har en liten fårskalle som står och hänger i köksfönstret. Detta är Kreta i ett nötskal och det är helt fantastiskt.
Kvällspromenad längs med stranden i Agia Marina och med Agii Theodori i bakgrunden. En frappe på Savy och kvällsfilosofering om allt och ingenting med min klippa i stormen, Mattias. En väldigt fin afton med andra ord.
Älskar att vara ute på siestan. Även om det är min siesta som blir lidande. Gräshopporna väsnas som aldrig förr (orkar bara bli arg på dem med jämna mellanrum), kretensarna har gått och lagt sig i skuggan, vattenspridare surrar för fullt och havets vågor kluckar stillsamt in mot den steniga stranden i landsbyn Tavronitis. Här skulle jag kunna bo.
