Dagen före dan.

För exakt en vecka sedan startade min semester med ett kanonskott. En vecka, mycket skulle hinnas med. Jag och Kexet inledde med att slappna av till max, shoppa lite nödvändiga saker (skyhöga skor, sovsäckar, liggunderlag, iste, en massa nötter, solskyddsfaktor och annat bra-och-ha). Detta behöver man ju när man ska på äventyrliga semestrar.

Min älskling har ett hjärta av snö.

Therisso, Kreta.

Tog bilen ner till Therisso och hade en fin eftermiddag. Älskar träd och är särskilt förtjust i gamla sådana. Promenerade runt lite i den gamla byn.

Beundrade den här reliefen på Venizelos och hans närmaste män.

Blev hungrig och beställde en grekisk sallad med varmt bröd och olivolja. Fy tusan så gott det var. Men det var nog sista greksalladen för i år. Adios grekisk mat!

Körde ut ur Therisso för att köra igenom den vackra ravinen som leder tillbaka till Chania. Körde långsamt, långsamt (dels på grund av att de kretensiska bönderna är helt galna när de kör uppe i bergen - och jag ville ju inte bli mos dagen innan jag ska hem) och dels för att naturen var så enastående vacker.

Stannade till och funderade över alla olika saker som hänt på denna väg, på naturen och på dumheter.

Sen hittade jag en övergiven väg som lockade mig till bergsbestigning. Helt fantastiskt bra. Men det allra bästa delar jag med mig av en annan gång.

Chrissi Akti, Kreta.

Ville bara dela med mig av detta härliga landskap som jag passerade påväg till jobbet imorse. Olivplockarsäsongen är igång. Man kanske skulle stanna på Kreta och plocka oliver istället för att åka till Svedala. Svåra beslut. Tihi.

Chania, Kreta.

För någon vecka sedan åkte vi in till Chania och åt sushi. Nu har jag packat ner allt jag samlat på mig under min tid här på Kreta i en väska. Märklig känsla. Men innan jag åker hem ska jag ut på äventyr och bege mig till Therissos, platsen där Venizelos samlade sina män och manade fram revolution i början av 1900-talet. Kommer att bli finfint.

Villa Merabello, Kreta.

Gosekatterna som jag bodde granne med på Villa Giorgos

Jag packar, städar, skickar vykort, viker, tvättar, äter upp kylen och skafferiet, kollar på film, städar lite till. Det är väntans tider och jag och Nikolai går runt och donar med det sista som behövs. Snart är det dags att åka hem, det värker lite i hjärtat när jag tänker på det samtidigt som magen fylls med fjärilar och jag börjar le stort. Stockholm och Linköping snart kommer jag!

Preveli, Kreta.

Här kommer ett riktigt kjempe-inlägg om min sista lediga dag på Kreta. Det begav sig söderut och detta ska givetvis illustreras i bilder! Enjoy!

En tidig fredagsmorgon (läs idag) blev jag väckt tidigt av min partner in crime, Oskar. Vi skulle på roadtrip och sur som en citron var det bara att bege sig ut till bilen.

Humöret ändrade snabbt karaktär när vi stannade på favoritstället och köpte varsin frappe (iskaffe med skummad mjölk). Man kan ju inte roadtripa utan frappe, tänkte vi. Fantastiskt bra.

Målet för dagen var Preveli och palmstranden och Ida-bergen och god mat och mys och naturupplevelser. Ravinen vid namn Kourtaliotis var en riktig höjdare, ska man åka ner till Preveli (som ligger på södra Kreta), då ska man åka igenom denna mäktiga plats.

Det blåste en hel del, vilket förstärkte känslan av att vara helt ensam i stora världen, omgiven av gigantiska bergsmassiv. Vi tog oss tid till att verkligen njuta av utsikten och bestämde oss för att promenera ner till Ayios Giorgos-kyrkan som ligger vid ravinens botten.

Påväg ner till kyrkan blåste det ännu mer men det var en vacker liten promenad (ganska jobbigt påvägen tillbaka dock så inget för mesar).

Vi njöt av utsikten och tänkte på hur fint det är att leva.

Alldeles lagom till att vi anlände till Preveli mötte vi en liten ponny. Eftersom att jag blev åksjuk passade Oskar på att avleda min uppmärksamhet genom att säga "Titta åt vänster", där stod hästen och vips så hade jag glömt bort hur illa jag mådde. TUR.

Eftersom att både jag och Oskar är löjligt förtjusta i djur blev utflykten bara bättre och bättre när vi upptäckte att Preveli inte bara var ett vackert kloster utan att det också var fullt med djur i omgivningarna.

Kyrkan var vacker men jag föll nog mest för det här gamla trädet. Lägg märke till prästen som dansar lite i hörnet.

En pippifågel, som jag hade sagt om jag var 3 år.

Utsikten var minst sagt sagolik. Vi fantiserade om hur svårt det skulle vara att inta Kreta, hur gammalt saker och ting var, infrastruktur, framtiden och andra viktigheter.

Efter lång körning på smala grusvägar uppe i bergen kom vi slutligen fram till kusten och promenaden mot "palmernas strand" skulle börja.

Men först var jag tvungen att fota den platsen vi befann oss på. Som i sig var helt otroligt fin.

Upp för trapporna och över berget. En fin tur som jag rekommenderar alla som har hälsan i behåll, inga benproblem och gillar höjder.

Tur att min höjdskräck blivit bättre sen jag flyttade hit. Annars hade min dag mest bestått av darrningar och "jag vill inte!!". Tack vare många bussturer uppe i bergen, Andreas bilkörning till Elafonissi och lite raki längs med vägen är jag numera botad. Och således kunde jag njuta till fullo av denna bergspromenad.

Vi hann tramsa och fåna oss lite också, enligt gammal grekisk lag får det inte glömmas bort.

Greetings from Prevelli Beach - where the real palm trees grow!

Vi fick besök på stranden av fru Fjäderfä. Jag solade och pillade i sanden medan Oskar (the crazy one) tog sig ett dopp i det blå.

På vägen tillbaka hittade vi Kyriako II (egentligen fick jag inte döpa honom till den andre för att det blev för opersonligt men då var det redan försent). Han myste och hade det gött i solen.

En sista bild och tack för den här dagen. Jag tackar livet och jag är väldigt lycklig just nu ska ni veta. Hoppas ni alla har det bra var ni än befinner er i denna värld. Godnatt och sov så gott.

Lefka Ori, Kreta.

Igår hade jag min sista utflykt för säsong sommar 2011. Det såg ut ungefär såhär:

Igår åkte vi upp i bergen på en riktig ö-tur. Dagen började med att den här lille sötnosen var lite kelig. Dagar börjar inte bättre än så. Mys!

Här har vi högplatån Askifou. En riktigt vacker plats i närheten av Imbrosravinen. Hit kom turkarna och döpte platsen efter den vinglas-liknande form platån har (omgiven av bergstoppar mellan 1500-2000 m.ö.h). Det turkiska ordet för vinglas liknar nämligen askifou.

En riktigt mäktig upplevelse att köra runt i Lefka Ori när timman ligger så tät att man inte ser hur det stupar hundratals meter ner.

I Jungfru Maria-kyrkans sidokapell tändes det ljus och det var en riktigt mysig atmosfär.

Jungfru Maria-kyrkan som härstammar från 980 efter vår tidräkning är en fin liten kyrka att besöka. Varje år på Marias födelsedag vandrar bergsborna hit för att hedra minnet av denna viktiga dam i den grekisk-ortodoxa tron.

Strax nedanför Lapa rann vattnet ut ur berget och bildade naturliga källor. Och heliga sådana. Om du dricker det här vattnet sägs det bota sjukdomar. Hah.

Oskar höststädar utanför bussen. Självklart måste någon göra det.

Vid Lake Kournas betade fåren fridfullt, kalkonen vaktade hönsen, vattnet låg spegelblankt och vi drack dagens godaste kaffe.

Och lite fågelskådning hanns också med. Men vi såg inget speciellt intressant. Men en riktigt härlig dag var det. Och det var den sista utflykten på Kreta det här året.

Kreta, Kreta, Kreta.

Efter snart 8 månader på den här ön känner jag mig redo att dela med mig av en topplista över fantastiska saker med just Kreta. Ej inbördes ordning.

- Gamla staden inne i Chania, en otroligt historisk atmosfär och varje gata bär minnen och spår ifrån den venetianska och turkiska tiden på Kreta. Några av Kretas bästa shoppinggator finner du här och har du vägarna ner till den gamla hamnen kan du alltid prata med Archelon som arbetar för att skydda de utsatta havssköldpaddorna som lägger ägg över hela Kreta. Varje bidrag är viktigt för att skydda deras miljö och fortsatta överlevnad. Har man riktig tur kan man få se gammelsköldpaddan som har bosatt sig i hamnen.

- Ett av Greklands bästa arkeologiska museéum finns inne i Hieraklion. Utställningen är inte öppen helt och hållet, men den våningen som finns rymmer några av de mest fascinerande föremålen från Europas historia. Missa inte Knossos och minoerna, den högcivilisation som vår egen härstammar ifrån. Du får ut mest av besöket på Knossos om du åker med guide.

- Matala, är enligt mig, Kretas bästa strand. Speciellt under lågsäsong. På södra sidan av Kreta ligger stranden dit de första människorna som kom till Kreta valde att bosätta sig på. De sandstensgrottorna som de bodde i finns fortfarande kvar och under 70-talet kom en hel hög med hippies hit. Att besöka Matala är att leva i nuet, att ha semester på riktigt, det ÄR Hakuna Matata.

- Samaria är en ravin utan like i resten av Europa. Nästan 2 mil lång är den och från Omalosplatån går den rakt ner till Libiska havet och till Agia Romeli (varifrån man tar båten till Sougia eller Sfakia). Att gå Samaria är en upplevelse som varken dina sinnen eller din kropp snart kommer att glömma. Det är en naturupplevelse utöver det vanliga och har man gudarna på sin sida kan man få se Gåsgam eller kanske till och med Lammgam (sällsynt). Har man kraften i kroppen SKA man gå Samaria innan man lämnar ön. Lätt ett av mina bästa tips.

- Fågelskådning i Lake Agia. En liten sjö med mycket spännande skådning. Ligger strax söder om Chania och dit tar man sig med cykel, moped, bil eller lokalbuss. För den som inte är så fågelintresserad finns många mysiga små tavernor nära sjön. Och naturen är helt fantastisk. Sist jag var där gick jag på djungelexpedition och hamnade mitt ute i en olivlund. Med kvistar i håret och ett leende på läpparna kunde jag sedan njuta av en fin dag ute med en kille som jag tycker extra mycket om.

- Ett mindre paradis på jorden är Akrotirihalvön. Om ni har sett filmen "Zorba the Greek" har ni redan fått er första glimt av halvön. På stranden Stavros har scener ifrån filmen spelats in och på en av tavernorna vid stranden finns en äkta Oscars-statuett. Som om detta inte vore nog är stranden i sig en mysig liten badvik, en typisk grekstrand (dit inte så många turister har hittat ännu). Anledningen till detta är kanske för att det är lite krångligare att ta sig dit än att ta stranden utanför hotellet. Man måste nämligen ta lokalbussen. Men kom igen, så jobbigt är det inte! Stavros är en underbar strand och är man lite av en upptäckare finns det många fler stränder ute på halvön som bara väntar på att hittas. Leta reda på er egen favorit och utforska ön med moped om man inte vill vara bunden till busstider (som ändå aldrig hålls).

Cykling i allmänhet, Kreta ska man uppleva på en cykel. Inte bara för att du utmanar dig själv fysiskt men också för att du kommer i kontakt med alla doftande apelsinträd, fårflockar och allt annat spännande som ön har att erbjuda. Jag har cyklat nästan överallt i Chania-provinsen och det är något som jag verkligen rekommenderar. För den äventyrliga (och vältränade), kan man ta sig ända upp i bergen och för den som vill ta det lite lugnare kan man cykla längs med kusten. Det är så vackert att det nästan gör ont.

Mezedes med någon man tycker om. Det kretensiska sättet att äta är öppet och familjärt. Man beställer in många smårätter, plockmat och sen är det bara att köra. Det finns många olika rätter att välja på och mina (och Oskars) favoriter är: dakos (hårt bröd med tomatröra och misitraost), dolmades (fyllda vinblad (det är som små rullar med ris och örter och vinäger packade i små vinbladspaket mmm..)), saganaki med tsatsiki (friterad ost med tsatsiki (yogurth, gurka, vitlök, olivolja och vinäger i en härlig röra)) med mera med mera. Det bästa man kan göra som nybörjare i det grekiska köket är att prova allt, och att dela med sig!

Iskaffe (i alla dess former) är något som är väldigt speciellt för Grekland. Frappe, fredocapuccino, och allt vad det heter är iskaffe (ofta med lite socker och skummad mjölk). Är helt fantastiskt en riktigt varm dag. Ska drickas när man kör buss, när man hänger på en parkbänk i stan eller när man är på hotellservice (om man är guide).

Grekisk populärmusik (grekpop) är också, hm, speciellt. Jag brukar säga att när man börjar gilla ett lands populärmusik, ja då har man bott där för länge. Och det kan sägas nu kanske. Jag ÄLSKAR grekpop. Man kan inte åka till Kreta utan att lyssna på det och man kan inte åka till Chania utan att gå på grekklubb. Det kan vara svårt som turist att komma in ibland, men lyckas man, då har man ett väldigt speciellt minne ifrån Grekland.

Venizelos gravplats är en väldigt romantisk plats dit många kretensare tar sina tjejer för att äta Kretas bästa chokladkaka. Utsikten över Chania stad och solnedgången som går ner i havet är svårslagen och kakan riktigt smälter i munnen. Åk till Koukouvagia som har en uggla som logo. Ni kommer inte att ångra er.

Listan kommer att fyllas på när tid finnes.

Chania, Kreta.

Bilden visar en utgrävning inne i centrala Chania.

Idag kom regnet till Chania och det var helt fantastiskt. Jag har en miljon saker att göra idag men just nu väntar jag på mat och studerar lite inför min spännande utflykt imorgon. Då bär det av mot Mitt älskade Kreta och mot Lefka Ori, denna vackra bergskedja.

Samaria, Kreta.

Imorgon bär det av emot Omalos (min personliga favoritplats på Kreta) och emot Samaria. Detta innebär att jag kommer att kliva upp klockan halv fem och häva i mig en kopp te och sedan bege mig ut i den svala(re) gryningen. Samaria och högplatån Omalos är i särklass den vackraste delen av hela Kreta.

Idag har jag varit på hotellservice och ätit tacos. Umgåtts med fantastiska människor och filosoferat om solidaritet, havsköldpaddor, miljöförstöring och snackat en massa bulle om framtiden.

Kalives, Kreta.

Igår:
Efter tre inspirationsmöten var jag lite lagom utmattad och satte mig tillsammans med Ikonen på restaurangen på Kiani Beach. Där åt jag en fantastiskt god grekisk sallad och avslutade med att testa inte mindre än fem olika efterrätter (om man räknar med vattenmelonen). Väldigt nice.

Senare på dagen åkte jag ut till Platanias och delade ut parasoll, brev till hotellägare, lekte detektiv och hjälpte till med både det ena och det andra.

Idag:
Det blir stranden, te och läsning och förberedelser inför Knossos. För imorgon bär det troligtvis av till den gyllende huvudstaden Hieraklion.

Platanias, Kreta.

Kickdown för team Chania i tisdags.

Klart som fan jag sörjer. Idag är en sorgens dag (dramatisk, jag vet). Jag är ledsen för att min Andy lämnar mig om en vecka. Jag är ledsen för att idag åkte Oskar (för att återvända förvisso). Och jag är ledsen för att jag kommer att få se er alla åka härifrån.

Jag plockar på min ukulele och känner mig ensam och bitter. Och det får man vara ibland. Men nu har jag två månader kvar på den här ön och det ska jag göra det bästa av. Fast inte just idag.

Gerani, Kreta.

Såhär såg det ut när jag och Oskar hoppade på bussen och åkte ut till Gerani. Vi promenerade längs med den (nästan) folktomma stranden och hade en riktigt mysig dag ute på landsbygden.

Idag ska vi äta sushi, bada och mysa lite.

Villa Giorgos, Kreta.

Imorse när jag och Oskar skulle äta frukost på markterassen (haha) möttes vi av Kyriako. Kyriako var oinspirerad och ledsen, troligtvis lite trött efter nattens bravader. Så vi lyfte bort honom till rabatten där han fick vila lite.

Idag ska vi ta bussen ut till Kolimbari och njuta av dess steniga stränder. Dagen kommer att erbjuda mycket bad, landsbygd, grekisk sallad på någon familjeägd taverna och en massa mys.